Läsdilemma

Vi läsare tvingas hela tiden göra val. Ibland gör man dem med en väl underbyggd förklaring, ibland går man på instinkt, ibland blir det bara som det blir.

Men ibland har man svåra val att göra, som jag har nu: Jag läser Anne-serien, började igår på fjärde delen. Imorgon åker jag till Halmstad för att börja sommarjobb. Nästa helg kommer jag ner hit igen men har då väldigt fullt upp. Kruxet är; ska jag lämna Anneboken på bibblan idag och därmed avsluta läsningen mitt i och "tvingas" påbörja en annan bok? Nackdelen är att i Halmstad finns visserligen serien på biblioteket - men den är utspridd på alla filialbibliotek vilket innebär att jag måste beställa och sen vänta på att få dem.

Hur ska jag göra? Jag vill verkligen fortsätta läsa dem nu när jag börjar få upp lite flyt, men samtidigt måste man ibland vara praktisk. Men å andra sidan, om jag avbryter läsningen nu finns risk att det dröjer innan jag tar upp den igen.

Jag vet fortfarande inte hur jag ska göra...

Examen

Nu kan jag jubla på riktigt - examensarbetet är publicerat och därmed kan jag inte ägna mig åt att fixa med det längre! Jihaa!

Har nu på morgonen "firat" genom att ligga och läsa ut Drömmens uppfyllelse, del tre i Anne-serien. Mycket mysigt!

Läs innan ni somnar!

Att det är bra att läsa själv eller för barn innan man somnar är väl vi bokälskare snabba att instämma i? Men att sen finna argument som är annat än väldigt engagerat tyckande kanske inte alltid varit lika lätt, förrutom att läsning har många vinster. Men varför just innan man somnar?

Jo, det får vi svar på här. Vi lär oss helt enkeltbra när vi får "sova på saken". Forskarna menar att "all inlärning förbättras av sovande".

Så LÄS - och SOV sedan!

Dagens ord

Ett ord jag borde använda oftare då jag tycker det är sött, ger en känsla av lite översitteri på ett relativt ödmjukt sätt, inte är någon ful svordom men ofta kan användas i liknande sammanhang är ordet pyttsan. Ska börja idag.

Pyttsan!

Opponeringen igår gick bra. Nu är det bara lite ändringar att göra. Sen så - klar med examensarbetet, klar med examen!

Vad jag gör när läsning inte hinns med

Vi har haft besök hela ledigheten trots att jag knappt har reflekterat över att det har varit Kristi Himmelfärdsdag. Mycket trevligt har det varit och vi har haft fullt upp med sysselsättning!

Annars är det flytt på gång och nu när besökarna har begett sig är det dags för flyttpackning på riktigt! Det bäddar för lagom kaos här hemma.

Läsningen idag har hittills bestått av Sydsvenskans kulturdel och läsning av uppsatser inför opponering.

Men nu äntligen ska jag lägga mig i soffan med en kopp te och med Anne och se vad som sker nu när hon läser på högskolan!

Kullamannen

Är det någon som har sett serien Kullamannen?

Jag hyrde dvd:n på bibblan och vi sitter och följer den spännande serien. Den skapar rätt stämning av sommaridyll och spännande intrig. Lite som en föregångare, som är förlagd till Sverige med ungdomar som målgrupp, till Morden i Midsomer.

Vi följer serien och nu är det bara ett avsnitt kvar. Vem kan man egentligen lita på? Vem är ond och vem är god? Dr. Miller, fabror Ludvig eller Harry? Och vad innebär egentligen ringarna med två vita två blå? Snart, snart får vi upplösningen på denna spännande serie som för övrigt innehåller riktigt rolig kuriosa som annorlunda filmmusik, vissa roliga lokala skådespelarförmågor och härlig slang à la 1967!

Om ni vill se något med lagom delar spänning och lagom delar sommaridyll så titta på Kullamannen!

Vår vän Anne utläst

Så var del två utläst och jag irriterar mig mest över att det tar sån tid för mig att läsa böckerna, pga att det är så mycket annat just nu. Jag kan verkligen se att böckerna hade vunnit på att läsas, alla sju, under ca en veckas ledighet med ömsom soliga stranddagar där sanden blåser över sidorna och kvällarna tillbringas i en underbar fåtölj utomhus och ömsom regniga innedagar där det smattrar mot fönsterrutorna och man kan ligga i soffan och njuta. Men, riktigt sådan har min läsning inte blivit, utan snarare utdragen med fem sidor på kvällen innan ögonen faller ihop (och jag börjar förstå fenomenet med "sovböcker" som vissa bloggare ibland berättat om; dvs en bok man läser i princip enbart för att man somnar av den...).

Vår vän Anne var som vanligt småtrevlig men ganska rörig. Det var väldigt många skilda händelser och ibland tyckte jag det var lite synd att vissa kapitel var så spännande, för att avslutas och sen inse att nästa kapitel utspelades en tid framåt så att man därmed gick miste om vad som hände efter förra kapitlet. Vissa ovälkomna luckor finns alltså.

En annan irriterande sak som väl mer har att göra med den fysiska bokversionen än med handlingen är att de versioner av böckerna som jag läser har en eftertext som handlar om Anne på Grönkulla-serien och om författaren. Nackdelen var att jag läste den och därmed fick avslöjat saker och ting som kommer i böcker längre fram. Nåja, jag kan nog leva med det.

Så ska jag börja med del tre.

Försoning

Såg igår äntligen om Försoning. Jag har sparat den ett tag, såg den februari förra året och har alltså hållt mig i över ett år och 2-3 månader! Men igår såg jag den och som jag har längtat! Och som jag tycker om den!

När jag var yngre såg jag om filmer gång på gång och läste gladeligen om böcker flertalet gånger. Men det har blivit dåligt med "om"-andet och mest blivit att se filmer och läsa böcker, ej se om eller omläsa.

Jag älskar bildspråket i filmen och tycker att det förmedlar precis samma härliga finstämda underbara känslosamma känslor som Ian McEwans språk gör i boken. Det är så spännande att tänka på vilka konsekvenser olika handlingar kan få. Och.... Ja, jag har inte tid att fördjupa mig i utläggningar nu men jag älskar den!

Läsningen av Anne på Grönkulla del 2

Diana och Anne sitter och pratar förtroligt när Diana säger:

- Anne, nu ska jag ställa en fråga till dig... en allvarlig fråga. Bli nu
inte stött och ge mig ett uppriktigt svar! Känner du någonting för
Gilbert?
- Jag tycker om honom som en vän, men inte ett dugg på det sättet du
menar, svarade Anne i lugn och bestämd ton.
Hon trodde själv att hon sade sitt hjärtas mening.

Haha, så kul att den där berättarrösten smyger in då och då och gör det bättre vetandet hört!

En liten chock

Läste En liten chock av Johanna Lindbäck för ett bra tag sen och den har blivit liggande utan någon bloggning pga tidsbrist. Och som vi alla vet gör sig bloggning om läsupplevelser bäst när de är färska. I alla fall då boken inte lämnar något oerhört stort intryck på en så att man tänker på den, funderar kring den, klurar runt den länge länge efter att man läst den.

Rent allmänt tyckte jag att En liten chock var en bra ungdomsroman. Jag gillade verkligen att huvudpersonen var en kille som verkade lite lagom vanlig. Ofta känns ungdomar i romaner som att de antingen är superhäftga, coola och populära (men självklart ändå har problem) eller så ska de vara mobbade, utstötta eller ensamma. Men inte här. Förrutom ett mindre handikapp som gör att huvudpersonen behöver kryckor och borde gå och simma (vilket känns lite som en nödlösning för att pappan som varit frånvarande större delen av sonens liv ska kunna hävda att de ska gå och simma tillsammans).

Enkelt uttryckt: Son vars mamma har dött, bor med sin pappa som tidigare varit frånvarande. Är trött på sitt liv och vill att något ska hända. Gör därför en pakt men en tjejkompis, där hon menar att de väl borde göra "en liten chock". Men, sen händer en hel del, men inte något direkt kopplat till huvudpersonens önskningar.

Några små klagomål på boken:

• Omslaget känns totalt fel, vilket jag har påpekat i tidigare inlägg
• Intrigen känns alldeles för tydlig och man vet redan när halva boken har gått vad som kommer att ske.
• Jag hatar när titeln på boken bara är ett citat från texten - ett citat som jag för övrigt inte tycker säger vidare mycket om den faktiska handlingen utan bara om en ytterst liten del av handlingen.

Men det är en bra och läsvärd ungdomsbok, som man dock önskar hade haft ett mer killinriktat omslag.

Morgonstund har guld i mun

... kan aldrig stämma bättre än när det gäler lugna helgmorgornar med tid för läsning. Jag har legat i sängen och läst i en timme! En timmes läsning har jag knappt sammanlagt fått ihop den senaste (de senaste två?) veckan. Och visst gör sig Annes historier så mycket bättre när man får i sig en massa på samma gång!

Nu ska jag ut utanför lägenheten lite för lördagsstrosande på stan, men sen vill jag banne mig sitta i soffan och läsa igen!

På tal om sammanhängande läsning; finns det några böcker eller någon typ av böcker som faktiskt gör sig bättre som "småsnutts"-läsning?

Det är så underbart med vår! Och kul med ställen på nätet där man kan göra sina bilder så att..... de bland annat ser ut som polaroidbilder! Bloggen har fått polaroidsjukan - men visst är det snajsigt?

"Jag läser"

Att läsning ger kunskap om stort och smått är vi väl överens om!?

Hittade några Bamse-tidningar nu när jag så smått har börjat flyttpacka. Och Bamse innehåller ju alltid genomförnuftiga tankar och budskap. Så även i en historia om att Bamses barn får ta hand om en kamel och lär sig hur man sköter den och vad den behöver. Men Skalman, han värnar om kunskapen hela tiden!

Jag tror jag ska anamma Skalmans inställning. Så, från och med nu, när alla beundrande och trånande frågar mig "Hur kan du veta det?" så ska jag svara enkelt och kort: "Jag läser".

Klena läsdagar

Jag läser: morgontidning, uppsatsdelar, metodlitteratur, uppsatsinstruktioner, olika avtalskriterier (typ el-, telefon-, bredband-, prenumerationer-, hyresavtal mm). Flytt så småningom. Uppsats nu.

Skönlitteratur? Jo visst, ca 5 hela sidor på kvällen innan mina ögon faller ihop och jag sover så tungt som aldrig förr.

när böckerna får ge med sig....

I perioder när läsandet ofrivilligt ligger lågt så kanske något annat får trösta en. Jag är ju faktiskt nära min examen, min examen leder till att jag blir lärare, det leder förhoppningsvis snart till att jag får arbeta som lärare (man får ha hopp även i dessa tider). När jag märker att läsningen och alla underbara böcker bara står och samlar damm och sänder ut sina lockrop mot mig så kanske ett kinesiskt ordspråk kan trösta mig lite.

En god lärare är bättre än en hylla full med böcker.

Ja, min examen får väl för tillfället anses viktigare än läsningen....Även om det gör ont i hjärtat, helst vill jag väl åtminstone likställa lärare och böcker. Dock vill jag absolut inte förringa mitt kommande yrke, det är ju bara det..... att.... jag älskar böcker!

Obama som läsare

När jag läser att Obama har sagt till New York Times att han gillar Joseph O’Neills roman Netherland så undrar jag lite.

Precis som att försäljningen av en bok kan skjuta i höjden när Oprah säger att det är hennes favoritbok eller att en viss matråvara sålde slut när Mat-Tina i Sverige sa att den var ”jättegod” så undrar man ju lite vad det är som egentligen sker.

En kändis säger sig gilla något, i detta fallet en viss bok. Försäljningssiffror skjuter i höjden eller som i Obamas fall tidigareläggs utgivningen av pocketutgåvan och upplagan ökas.

Men vad är det som får människor att så oerhört gärna vilja köpa boken? Är det för att de faktiskt blir intresserade av att läsa boken eller är det mer tänket att ”om jag bara har samma saker som kändisar så kanske mitt liv blir lite mer likt kändisens”? Det sistnämnda tror jag är orsaker till att modeplagg, sminkmärken mm säljer som smör om en stor kändis säger sig föredra dem. Man tänker att prylen för en närmare ett liknande kändisskap som personen som sa sig gilla produkten har.

Men när det gäller böcker så borde det väl i så fall vara mer så att man vill bli lika smart och intelligent och kanske till och med beundrad och eftertraktad för sin intelligens som Obama (eller vem det nu gäller). För seriöst, jag tror inte att alla människor helt plötsligt intresserar sig för litteratur. Speciellt inte i det andra exemplet som artikeln ger; Obama fick en bok av Venezuelas president Hugo Chavez där ”fem århundraden av utländsk intervention från de spanska conquistadorerna fram till idag” berörs, denna bok flyttades, inom ett dygn, från plats 54.295 på amazon.com till plats 2! Inte en chans i världen att så oerhört många personer helt plötsligt blir sugna på att läsa om det ämnet, nej, snarare blir de väl sugna på vad Obama egentligen läser när han på kvällen har lagt sig i Vita huset. Nog snackar väl Barack och Michelle lite tung historia innan de släcker lampan och sover, visst gör de?

Undra om Obama än har insett att politiken inte är det viktigaste, inte retoriken, inte infriade löften, inte hopp. Nej, det viktigaste är att han har en strategisk plan för vilka boktitlar han då och då ska namndroppa för att på så vis infiltrera folket genom den välkända påverkanskanalen: litteratur!

Hästböckernas tjusning

I sydsvenskans kulturdel, på ungdomssidan, fanns idag en artikel om hästböcker (för länkar, se nederst i inlägget). Hästbokens teman, hästbokens styrkor, och varför det är så populärt med hästböcker. Och själv har jag då och då funderat över detta. När jag bläddrar igenom min gamla Läsdagbok finner jag några hästböcker här och där som jag läste när jag var i 10-12-årsåldern. Ofta var det gamla böcker som jag tror att min mamma hade haft eller liknande. Följande böcker finner jag vid en snabb bläddring samt det omdöme jag gav dem då:

• Den vita hästen - Karin Lorentzen,
• Galen i hästar - Ylva Eriksson "Kul för dom som gillar hästar "
• AB Ponnyexpressen - Liv Jofjell "Ganska bra"
• Susans Ponnysommar - JM Berrisford
• Annika-serien, gamla B Wahlströms-böcker - Anna-Lisa Almqvist
• Över alla hinder Pia - Christina Söderling-Brydolf, gamla B Wahlströms-böcker.

I sydsvenskans artikel så urskiljs vissa typiska upplägg för hästböckerna: Att det ska finnas ett tydligt mål, vilket kan vara att få börja rida, att få bli skötare, att få en egen häst eller att våga tävla. Sen ska där även finnas ett hinder: den egna rädslan eller ekonomiska förutsättningar. Och så ska även den långa kampen finnas med är huvudpersonen kämpar för att nå sitt mål. Ofta innehåller böckerna även ett lyckligt slut. Dessa ingredienser känner jag så tydligt igen ifrån mitt eget läsande. Att just möta tjejer som kämpade för att nå ett mål och som lyckades var spännande, speciellt då jag egentligen inte alls var vidare intresserad av att börja rida, inte mer än som en dagdröm.

I artiklarna påpekas också att det viktigaste i de flesta hästböcker ofta är själva relationerna, antingen mellan människa och häst, mellan kompisar eller kanske till och med kärleksrelationer. Och relationerna var nog vad som fängslade mig.

Nu läste jag ju inte jättemycket hästböcker men däremot läste jag hästtidningar. Jag tror jag läste Penny eller Min häst och tidningarna i sig var inte jätteviktiga. Speciellt inslagen av "faktaartiklar" eller liknande struntade jag i. Nej, det jag intresserade mig för var serien Wendy och en ung tjej som bodde på en hästgård. Den berörde intriger på gården, tävlingar med hästarna, kompisrelationer, kärlek, skolan, naturen, själva ridningen och mycket mer. Jag älskade den serien! Var tvungen att kolla upp det och såg att det nu finns en hel tidning som heter Wendy!

Så nog förstår jag tjusningen med hästböcker. Man bör även komma ihåg att hästböcker inte ska förminskas, de handlar inte bara om hästar och det är inte bara flickor som rider som läser dem. Ofta är hästmiljön bara en miljö, vilken som. Precis som skolmiljön är oerhört vanligt förekommande i ungdomsböcker, eller nåt annat, dagboksformatet till exempel.

Länkar till Sydsvenskans artikel:
Lättläst om hästar, "I hästböckerna får flickorna ta plats", Fler utmanande hästböcker behövs

Onsdag idag.... Är det 6:e november?

Pluggade i skolan, cyklade hem vid lunch då jag kände behov av mysbyxor, tekoppar och soffa för att kunna plugga vidare.

Undrade vad sjutton det var för månad när jag cyklade hem i regn, gråväder och oerhörd blåst. Först tänkte jag november, kände att nja, det är nog lite för varmt för det, tänkte aha, oktober är det! Började fundera, träden var lite för gröna. Kan det vara mars? Nja, det var lite väl tidigt på året. Nåja, dåså, april är det såklart, aprilvädrets ombytlighet är väl vida känt? Men icke, kalendern sa maj, 6 maj, dvs en månad till jag tar examen, dvs ca tre veckor innan jag börjar sommarjobba. Maj? Kan det stämma?

Nåja, jag pluggar som om det vore november; mysbyxor, myströja, dator, soffa, te.

Håller på att sammanställa resultatdelen i vårt examensarbete - och det innebär ju att jag läser och läser och läser transkriberingar där lärarna pratar om genrer och texttyper. Snacka om att jag blir sugen på att ta tag i en genre/texttyp själv och bara LÄSA! Men icke då....

En liten chock

Läser för tillfället En liten chock av Johanna Lindbäck och måste bara säga att jag irriterar mig på omslaget. Det riktigt osar "tjejbok, tjejbok" om det. Rött, med röda rosor, del av ett ansikte som man omöjligt kan kategorisera som tjej eller kille samt titeln skriven med rosa bokstäver. Och visst, det är väl inget fel i att tilltala tjejer, men varför göra ett omslag som så riktar sig mot tjejer när man inuti boken finner en fin historia med en kille som huvudperson och som handlar om så "o-killiga" saker som identitetssökande, relationer, kärlek, längtan, familj och kompisar mm? Dvs en bok som på ett fint sätt hade kunnat tilltala killar, fast med allmängiltiga ämnen (som dock oftast används i "tjejböcker").

Nåja, vem vet, jag har ju faktiskt ett fåtal sidor kvar och kanske vänds allt upp och ner...? Men än så länge känns det konstigt. Dock är boken i sig ganska trevlig och lättläst.

Anne på Grönkulla

Nu har jag påbörjat min bekantskap med Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery. Jag kände på senare tid att det dök upp lite för många personer som sa något om Anne, gjorde hänvisningar till serien eller liknande, saker som jag inte hajade eller förstod eftersom jag inte har läst om Anne på Grönkulla. Så för att fösöka fylla ett hål och för att jag känner för att läsa lite serier igen (jag saknar igenkänningen och att historien fortsätter...) så började jag lästa första delen i Anne på Grönkulla.

Anne är en flicka som på "beställning" skickas hem till Marilla och Matthew, som är ett syskonpar som bor på gården Grönkulla, på en ö. Väl på ön och Grönkulla förundras Anne över allting, samtidigt som hon använder stora och i hennes öron poetiska ord för att finna namn på samt för att beskriva omgivningen och den nya miljö som omger henne. Marilla och Matthew blir till en början förvirrade, dels för att de frågat om en pojke, och dels för att Anne är så annorlunda mot vad en liten flicka "bör" vara. När Anne ändå får stanna börjar Marillas kamp för att uppfostra Anne.

Anne skapar sig tidigt en tillvaro på ön med bästa vännen Diana. De leker i naturen och njuter. Anne finner även andra vänner hos ibland lite oväntade personer, som den unga prästfrun och Dianas besvärliga faster. Andra viktiga inslag är skolgången och lärarinnan, men även kampen med Gilbert Blythe, för att bli bäst i klassen. Många incidenter sker och livet förändras för Anne som får studera vidare och då också flytta till stan. I bakgrunden finns också hela tiden den gode men ack så tystlåtne Matthew som inte mycket säger men som ändå faller för den pratglade Anne.

Den första delen av bok ett blev jag nästan knäpp på Anne, kunde flickan aldrig hålla tyst eller skärpa sig? Men så småningom förändras hon utan att hennes personlighet avtrubbas och då börjar jag alltmer känna empati för henne och bli intresserad för hur det ska gå för henne. Mot slutet av bok ett känner jag mig definitivt lockad att fortsätta läsa om Anne och se om jag kommer fastna även ju mer jag läser.

Måste åka inom Stadsbibblan imorgon och se om bok nummer två finns inne, det är lika bra att "smida medan järnet är varmt" och fortsätta läsa nu när jag har fått in ett Anne-flyt!

Nu är det maj!

Detta år började majkänslorna redan komma en vecka innan maj månad kom. Men vad gör det, förhoppningsvid blir våren vacker och fin under en längre tid. Jag brukar alltid missa att njuta av de första dagarna när knoppar på träd, buskar och blommor brister och allt blir så lummigt vackert, skir grönska, nyfödda färger. Men nu har jag varit ute och fotat lite och vill bara dela med mig av en underbar majkänsla. Jag försöker njuta när det ges tillfälle, för jag anar att jag mycket av de kommande veckorna kommer spendera tiden inomhus, framför böcker och dator. Då får man njuta av bilder istället!!

Jag tog fler bilder med min andra kamera, men tyvärr har jag ännu ingen kortläsare till de minneskort som används i den kameran, så jag får vänta ett tag med övriga kort. Ikväll blir det väl även en kik på magnoliorna och lyssning på sången från Lund, men jag tror vi tar det på tv:n.

Nu, Anne på Grönkull!a