2 juni 2009

Jag jobbar på sommarjobb nu, läser på kvällarna och försöker koppla samman de stora glädeämnena med motgångarna just nu. Ett passande citat som verkligen kopplar ihop jobbet och böcker är följande:

En bok är en stor kyrkogård,
där namnen på de flesta gravarna
inte längre får att läsa.
Marcel Proust
Och som det ibland kan vara med citat så funderar jag och funderar, men kan inte riktigt förstå mig på det. Någon som vill ge sig på en möjlig tolkning?

2 tankar:

benne sa...

mja, nu har jag ju fuskat och googlat lite... men det verkar som att han syftar på sina egna verk, och de verkliga människor, från vilka han har lånat karaktärerna. Så tycker han väl att han börjar glömma bort vilka de människorna var. Här läste jag det (andra stycket): http://www.dn.se/dnbok/monsieur-proust-och-majonnasen-1.827080

klara sa...

Haha - fusk! Men det gjorde ju faktiskt att jag får lite större förståelse för citatet! Och med tanke på min arbetsplats - det man gör när man inget bättre har att göra är ju att gå och läsa namn, titlar, årtal och fantisera lite om vilka de var, vad de gjorde, hur deras liv såg ut mm.... Spännande!